Tårarna rinner och jag vet att det är mycket hormoner men ändå.
Elliot och maten är en historia i sig. Han ammar, länge och på båda brösten men blir inte nöjd.
Så har gett honom ersättning med, och han både ammar och tar flaskan. Men han har ont i magen, och är mest ledsen all vaken tid. Vet inte vad jag ska göra.
Jag ger sempers magdroppar, han rapar bra, bajsar mycket.
Tycker så synd om honom och det känns som det kommer bli som med Amelia när hon var bebis, hon hade massor ont och kolik.
Det är inte lätt att vara mamma, och speciellt inte till två.
Mitt dåliga samvete för att jag inte har tid över till Amelia äter upp mig med, men som Elliot är nu duger det bara att ligga på mammas bröst.
Känns som jag bara klagar,men det är såhär det är..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar